Långsamhetens lov

Vad gör man när man är totalt oinspirerad att skriva? Man läser. Tidningar, nyhetssidor på nätet, kokböcker, epost, facebook-profiler som man inte vanligen tittar på. Kort sagt, vad som helst, bara man slipper skriva. Efter att i två dagar ha iakttagit ett tjugotal elever skriva ett antal prov och det med sådan fart att dom tvingades skaka händer och armar för att bli av med sin skrivkramp så har jag ingen vidare lust att fatta pennan eller tangentbordet... All deras energi och ansträngning har tagit musten ur mig, liksom den säkerligen gjort med dom. I eftermiddags när det bara var ett fåtal som skrev prov satt jag och tittade förstulet ut genom fönstret, ut mot dammarna utanför (eller sjöarna som en del kallar dom, oklart varför för dom är säkerligen inte stora nog för att kallas något mer än dammar). Där ute i solen trängdes joggarna med hundar och barnvagnar. Det märktes att det var klämdag för jag har nog aldrig sett så många pappor vara ute med sina små barn. Ett antal pappor cyklade förbi med sina småttingar på pakethållaren. Hundarna lufsade runt och försökte låta bli att jaga änder, änderna klafsade omkring i vassen och försökte låtsas som att hundarna inte fanns.
Själv satt jag på en hård skolbänk och väntade på att sekunderna skulle ticka lite fortare. En minut kan kännas evighetslång när man inte vill något hellre än att den ska ta slut. Å andra sidan känns den ofta alltför kort när man vill att tiden ska vara lite längre. Det var nyttigt att idag bara sitta och låta tiden göra sitt. Jag fick inte sysselsätta mig med något utan skulle bara vara; bara låta tiden ta hand om dagen. Det var svårare än jag trodde. Men jag fick en hel del tänkande gjort. Det mesta av det var väl inte särskilt produktivt, men på sätt och vis var det nog det ändå. I stillheten och i långsamheten kunde jag tänka tankar jag inte haft tid med på ganska länge. Jobbiga tankar som man oftast bara skjuter ifrån sig i brist på tid och ork att ta itu med dem. Idag var allt jag hade tid. Borde kanske göra det här lite oftare. Ha långsamma dagar. Sopa ut lite damm från hörn och vrår inne i själen. En städdag helt enkelt. Och städa gillar jag ju. Mer av den varan blir det imorgon, men då mer bokstavligt, för på sistone har jag inte haft tid och ork att städa vår lägenhet heller...