Snabbköpskassörskan i kvarteret där jag bor

En av fördelarna med att bo mitt i en stad är att det är så nära till allting. Det här är ju ganska givet och inget man behöver vara geni för att räkna ut. Men för mig som är lite spontan/glömsk/impulsiv/dålig på att planera vardagen är det väldigt bra att inte ha alltför långt till affären. Den närmaste mataffären ligger bara knappt en minut från vår lägenhet, fast den erbjuder bara thailändska produkter. Om man orkar gå ytterligare i trettio sekunder kommer man till stans ICA-butik. För att vara en ganska liten butik (åtminstone i mina ögon, men jag är nog fortfarande mer van vid stormarknaderna i Uppsala) så har den ett ganska bra sortiment. Delikatessdisken ser fantastisk ut, fast jag ännu inte känt att jag har haft råd att prova läckerheterna däri. Fruktavdelningen är ok, charken likaså. Brödet är rätt så trist och layouten är lätt förvirrande, men det ska visst vara så. Vi lärde oss i alla fall omgående var mjölken och hallonsodan gömmer sig och resten har vi lärt oss allteftersom.
Dessutom finns där en av de mest pratglada kassörskor man kan tänka sig. Redan när man går in i butiken hör man henne snattra glatt med den kund som råkar stå framför henne just då. När man sedan närmar sig kassalinjen sugs man liksom in av hennes prat och fast jag inte gör det med mening hamnar jag allt som oftast i hennes kassa ändå. Jag vet inte hur hon bär sig åt men hon lyckas verkligen prata med alla, även de kunder som verkligen inte ser ut att vilja prata lyckas hon dra några ord ur. Jag undrar just hur det låter hemma hos henne. Kanske har hon en väldigt pratglad man så hon får aldrig en syl i vädret hemma utan måste göra det mesta av sin arbetstid. Kanske är hon ständigt och jämt pratglad och det här är bara ett uttryck för det. Trivsamt är det i alla fall och det får mig att känna mig hemma på något vis. Tur är nog det, för min förmåga att alltid glömma åtminstone en sak jag skulle ha köpt innebär att det blir ganska många besök i affären på en vecka, snart tror dom nog att jag jobbar där och ber mig att gå och fylla på i kaffehyllan eller byta potatisen...