Vem behöver Ullared?!?

Lågprisvaruhusens mecka - det är Sverige det! Var annars finner man så många olika butikskedjor med i princip samma affärsidé; sälj sånt som andra ratat och gör det billigt! Fast jag kanske egentligen borde veta bättre befann jag mig idag på en av dessa butikskedjors varuhus. Där fanns trädgårdstomtar i långa banor, kamouflagebyxor och paraplyer, hänglås och toalettborstar, stekpannor och givetvis godis. Enda anledningen till att jag var där var för att dom då och då har billigt shampo, tvål och andra hygienartiklar. Här i vårt hushåll har alla såna där saker en tendens att ta slut samtidigt. Helt plötsligt står man där med en tandkrämstub som man måste välavvägt trampa på för att få något som helst ur den, en shampoflaska som frustar högljutt i duschutrymmet men producerar väldigt lite, en deodorant som tycks avlägsna hud när man stryker på den snarare än att applicera deodorant och endast några bubblor av tvål i tvålpumpen. Att köpa alla dessa produkter i vår vanliga livsmedelsaffär är inte något jag gärna gör då priserna på just sådana saker tycks vara extraordinärt höga jämfört med andra ställen. Så då lockas även jag av lågpriskedjornas rop om låga priser.
Medelåldern hos kunderna där idag var runt 63 skulle jag tro. Inte för att det gör något, absolut inte! Dessutom är det ju oftast den lite äldre kundkretsen som är ute och handlar mitt på en vardag förmiddag. Ja, och så jag då. Själv stirrade jag mig blind efter ett shampo vars märke jag kände igen. Det fanns ett fåtal och jag valde ett som såg ut som att det var tillverkat på den här halvan av jordklotet. Det fanns till och med text på svenska på flaskan! Dessutom hittade jag en flaska med duschtvål som nog designats för en kinesisk basketspelare - så stor var den. Men dagens fynd var nog min favorittandkräm för halva priset. Jag tog två stycken tuber bara för att vara på säkra sidan. En förpackning sköljmedel blev det också som förhoppningsvis kan få tvätten att lukta lite mindre fisk (vilket vårt nuvarande tvättmedel tycks bidra till, oklart varför). Som om detta inte var nog la jag också beslag på en dörrmatta som ser ut som en amerikansk flagga och som dessutom har "Welcome" skrivet mitt på! Den tyckte jag att min snorige make kunde få skratta åt, han som hävdar att vår lägenhet är amerikanskt territorium och att här bara får talas engelska...
Nöjd och belåten begav jag mig hemåt efter en effektiv shoppingtur på under fem minuter. Bättre än så blir det inte för 185 kronor en tisdag förmiddag i Swedentown!