En stillasittande färd genom Swedentown

Ännu en dag som innehöll bussåkande. Den här gången blev det en tur "down memory-lane" när jag åkte samma tur som jag gjorde en gång i tiden när jag gick i skolan. Fast det nu gått närmare tretton år sedan jag senast åkte samma sträcka så kändes det som att det kanske snarare var tretton veckor sedan. Ute på åkrarna var det full aktivitet, traktorer och fiskmåsar tävlade om utrymmet. En doft (?) av gödsel svävade genom luften ända in i bussens luftkonditioneringssystem. Långt inne i skogen mellan trädstammarna syntes fortfarande fläckar av snö som solens strålar ännu inte lyckats nå fram till. Men i dikeskanterna blommade tussilago med frenesi och gjorde mig bubblande glad på insidan.
Väl framme vid min slutdestination intog jag ett bord i den allmänna cafeterian. Tidig som jag var så pågick fortfarande morgonstädningen, men jag fick min kopp te och lyckades krångla mig förbi städerskan och hennes moppar. I andra änden av cafeterian satt, vad jag förmodar är, det vanliga gänget gamla herrar och diskuterade. Vad de diskuterade vet jag inte, men det hade säkert något med lottovinsten på över tre miljoner som såldes i ICA-butikens spelbutik i lördags. Själv försökte jag koncentrera mig på min juridikbok och på mitt kokheta te. Snart nog slog sig cafeteriapersonalen ned vid ett bord strax bredvid mitt. Stora tallrikar fulla med äggröra, något odefinierat i köttväg och någon grön sak intogs med god aptit medan man diskuterade hur jobbigt det är att vara förkyld och hur svårt det är att sluta röka. Tydligen är ett hett tips att dricka ett glas vatten så fort suget efter att röka gör sig påmint. Det påstod åtminstone en av damerna och hon hade bevisligen slutat att röka så kanske ligger det något i vad hon sa.
Medan denna givande diskussion pågick stressade föräldrar med alltför lite tid förbi med sina barn på väg till tandläkare samtidigt som pensionärer med alltför mycket tid strosade förbi på väg till tidningshörnan och förhoppningsvis lite småprat med någon bekant. Ute på gatan dånade gatsoparnas lövblåsar för fullt och den sopande traktorn sniglade sig fram längs trottoarer och gångstigar. Det var ännu en sömnig morgon i en liten stad mitt i Sverige där livet har sin gilla gång och de dagliga rutinerna inte ändrar sig så värst mycket, utom möjligtvis för en nybliven lotto-miljonär.
Jag drack upp mitt te, packade ihop mina anteckningar och min bok. Solen tittade visst fram. Det var dags att ta tag i dagen.